En ensam viol i mormors skog. Liten, men självklar. Den stod där varje år utan att breda ut sig – som ett tyst minne, mitt i allt som växte vilt. Skogsviol är en stillsam hyllning till det lilla som dröjer sig kvar – och till det som oväntat återvänder. Bland de violetta och blå blommorna lyser en mild gul primula. Tapeten är handmålad i lila, blått och blekgult, mot en ljusbeige botten med papperslik struktur, som påminner om pressat oblekt papper. Ett milt blomstertryck som smyger sig in i hjärtat, likt minnen som rotat sig djupt.